Du ska va president

Sista passet för året blev maränglöpning. Mötte en del andra löpare som också fått på sig skorna för en runda. Dags för att summera året och springa vidare. Skål för det som varit, och det som komma skall. Med det gamla året försvann en del röster, och krafter som funnits med oss. En av dem var Christian Falk som bland annat var basist i det forna bandet Imperiet. Var för övrigt med då Imperiet föll  i september 1988 på Ritz. Ritz som fanns i källaren på hotell Scandic Malmen Götgatan.Rockklubben som Johnny Thunders spelat på, för de som har noll koll. Johnny var gitarrist i New York Dolls och Heartbreakers turnerade bland annat med Six Pistols, vi snackar musikhistoria här. Bron mellan brittisk och amerikansk punk. Vi skulle behöva lite mera Ebba I detta land och lite mera levande fiskar som inte flyter med strömmen i alla lägen.
Låten "Du ska va president" får ge kraften inför framtiden. Jag tolkar den som att livet kan vara hårt och inte alltid förutsägbart, men att man har många beslut, val i sin egen hand. Fem myror är fler än fyra elefanter som Brasse skulle ha uttryckt det. Nu ska jag iaf ta lite flyktsoda och glida in i 2015.

Gott Nytt från The swinging magister...

Nå'nstans nere under jorden, på botten av ett hål
I en gruva I Hell city värker muskler av stål
Där barndoms sånger botar ånger, läker sår
Där skyltfönster ögon lägger pussel, letar spår
Alla föddes lika nakna utan stygn på sin kropp
Tio tusen ton stenar där städer växte upp
Men Akropolis väggar andas smärta, andas hopp
Under jorden, under jorden
Men du vet väl att...
Du ska va president! Du ska va miljonär!
Under nattens svarta himmel är det fest I timmar tolv
Alla inkassobreven fyller år på ditt golv
Men är liv e' kort - Ett party en papperskorg
Sjung en sеng för barnen om ett liv utan sorg
Nе'nstans nere I bunkern dunkar hammarslagens sång
Om hur solen värmer kroppar efter vintern lång
Låt den eka I din hjärna - du e' ett måste, du e' stjärna
Under jorden, under jorden
Men du vet väl att...
Du ska va president! Du ska va miljonär!
Under jorden, under jorden, under jorden
Men du vet väl att...
Du ska va president! Du ska va miljonär!
Under jorden..

Livet kan vara a heaven and a hell och glöm inte att den ena handen vet vad den andra gör..men det är inte dom som ror så svetten lackar..

Där frosten går tjurig vid grind

Här är helg djupt i skogarnas ro. Järvafältet visar sig som vanligt från sin bästa sida då jag genom grinden passerar in mot reservatet.Priviligerad där jag delar stigar med några få andra. Nötskrikor och lavskrikor flyger mellan träden i sin jakt på föda. Kölden biter i kinderna, men kroppsmotorn håller temperaturen uppe i vintertightsen. Tredje långpasset på lika många dagar. Jag känner mig stark när löparskornas dubbar får fäste i uppförsbackarna. De ger ett bra frånskjut på det isiga underlaget.

Passerar Fäboda där jag för mindre än ett halvår sedan hamnade i naturens kraftcentrum. Här sökte jag skydd i utedasset, och fick möta Tors vrede på nära håll. Ett träd i närheten bär tydliga tecken på vad som hände just den där dagen. Boskapen står däremot nu i den stora ladugården, och mumsar på hö från de höbalar som bonden förvarar i sin stora lada.

Tänk vilka kloka beslut som fattades i slutet av sjuttiotalet då Järfälla och Sollentunas politiker beslöt att den här marken skulle bli ett reservat. Planer fanns att Fäboda och Bög skulle bilda tunnelbanestationer, och att runt 30 000 skulle bo just här. Känns overkligt när man tänker på det. Inget är väl för evigt, men man får hoppas att framtidens politiker tänker på att bygga bostäder, men också att de värnar möjligheterna till friluftsliv och rekreation.

Kommer ihåg diskussionerna, de politiska rösterna för området runt Barkarby gate i slutet av åttiotalet och i början på nittiotalet. Hur det så tydligt uttalades att det minsann inte skulle få bli något nytt Kungens Kurva. Att man skulle värna området mot all den biltrafik som riskerades öka i området. Hur väl man lyckades med det får väl vara upp till var och en att bedöma. Politik handlar om oss alla och, det påverkar oss i stort som smått. Decemberöverenskommelsen känns som ett bra fall framåt från en ganska dyster höst. Samarbete och framtidsvisioner är nog vad Sverige behöver.

Det här är en annan effekt av löpning utan musik i öronen. Hjärnan har en förmåga att snöfundera på livet. Det är väl inte så säkert att man kläcker nya genialiteter, men man får iallafall rensa den på gammalt slagg.

Tänk också att jag känner/vet att jag rör mig, hjärtat slår (puls), flåsandning och att jag sedan sover som en stock. Allt detta utan att logga det i ett aktivitetsarmband, hur enkelt får det egentligen vara? Måste ha missat något.

Efter passet sticker jag ned mina skavda, kylda fötter i julklappstofflorna av fårskinn. Sedan tar jag en eller ett par skinkmackor. En julöl och sommarens whiskeyinköp vill också ha sällskap. Julen må vara slut, men så inte alla tillbehör. Fast åren garvat i mitt sega skinn, skål för min gossesjäl.

En röd Porsche, Robert Zimmerman och tomten

På frostnupna cykel och gångstråk över ängarna mot Bro har jag sprungit mången gång. Idag var det åter dags igen då en Lp skulle pressas. På väg i solsken och med rosor på kind så möter jag en röd Porsche, som åker lite väl fort på den gamla Enköpingsvägen. Började snöfundera på vem som åker omkring i en röd Porsche i december på hala vägar. Måste ju vara tomten som har bråttom som tusan för hinna samla upp, och dela ut det berg av prylar som inhandlats av oss. 

Hörde förresten att julhandeln slår rekord, den har tydligen ökat med 2,5%, och 68 miljarder omsätts. Årets julklapp är tydligen ett aktivitetsarmband, ännu ett skämt och pryl vi inte behöver. Nog kan vi väl avgöra själva om vi är aktiva eller inte. 

Fast tomten såg ut och ha kul i sin Porsche.Han hade nog fulldubbade Hakkapellitta, finne som han tydligen är. Kanske lättare att tygla ett antal hundra hästar än ett gäng spattiga renar.Efter en stund kom iallafall saltbilen och spolade asfalten med salt. Underkylda vägbanor kan vara riktigt lömska, något som mina ljumskar fick känna på några gånger.

Ingen is är det på Mälaren trist nog så ett Vikingaränn i februari ser alltmer avlägset. Tiderna förändras som Robert Zimmerman uttryckte det. Det känns kallare i samhället, men snö och is lyser med sin frånvaro på den här breddgraden. Finns det något vi kan göra så att kylan hamnar där den ska? Jag tror nog det "the answer is blowing in the wind".

Läste någonstans att mannen går igenom fyra faser. Först tror man på tomten, sen tror man inte på tomten, sen är man tomten och slutligen blir man tomten. För en annan som passerat bäst före datum så är väl fas fyra aktuell. Så då är min fråga var fan är min röda Porsche?